Ett virtuost raseri på barnens sida

Äntligen är den här! Valeria Luisellis mästerliga och Folio Prize-prisade roman De förlorade barnen – ett arkiv, i översättning av Niclas Nilsson.

Genom Mexiko tar sig barnen med flyktingsmugglare mot gränsen till USA. I sina försök att korsa den omhändertas de av gränsvakter och sätts i fängelseliknande förvar, eller så försvinner de öknen.

Samtidigt reser ett New York-par med sina två barn i bil genom USA på väg mot Arizona och de områden som en gång Geronimo styrde. I baksätet leker barnen lekar och sjunger sånger, samtidigt som rapporterna kommer allt tätare på radion om ensamkommande flyktingbarn vid gränsen. Utifrån samtalen i framsätet börjar barnen i baksätet också inse att deras föräldrar håller på att separera, och väljer att ge sig ut på en egen vandring.

Barnen försvinner och glöms bort, såväl historiskt i folkmordet på ursprungsamerikaner och i strömmen av flyktingar som i familjen. Med en rasande politisk vrede skriver Valeria Luiselli fram hur det politiska och privata utgör samma kuliss av vår samtid, när hon väver samman en familjs sönderfall och dess barns utsatthet med de barn som offrar allt och försvinner i sina försök att nå USA.

Valeria Luisellis Bookernominerade De förlorade barnen – ett arkiv är en språkligt virtuos vacker skildring av barnets tankar, omvårdnaden av dem och deras utsatthet, fylld av ilska och vanmakt mot de deportationer och familjeseparationer som varit rådande under såväl Obama som Trump.

“Hos Luiselli blir romanen sannerligen en roman igen – förtätad, följsam, förförisk, nyskapande.”

– New York Times

“En briljant, intrikat och ständigt överraskande bok.”

– The New Yorker

“Känslig, rolig, avspänt poetisk.”

– The Guardian

“Mästerligt … Genialiteten i skrivandet väcker såväl raseri som medkänsla. Det får oss att bli mänskliga.”

– The New York Times Book Review