Dikter som sätter ord på den kärlek, ilska, ömhet och smärta som följer med sorgen

I DN beskriver Athena Farrokhzad Emily Berrys Picknick, blixt som  “knivskarpa dikter om saknad och livsvillkor” och Sydsvenskans Anna Lundvik skriver “Ja, trots diktjagets tvivel tycker jag att några av dessa överväldigande dikter visar på just poesins kommunikativa potential bortom det rationella.”

Picknick, blixt är också en annorlunda sorgedok, men inte desto mindre gripande och smärtsam. Detta är Emily Berrys andra diktsamling med vilken hon introduceras på svenska i översättning av Jenny Tunedal. En sorgebok efter förlusten av en mor, och tillika förlusten av en barndom.

Genom att vända sig till Freud och hans observationer över en mors död kan Berry genomträngande undersöka sin egen reaktion på sin mammas bortgång i en smärtsam betraktelse över en längtan som aldrig kan besvaras. Det familjära och främmande möts i dikter fyllda av såväl lekfull humor som fjärmande. Dikter som sätter ord på den kärlek, ilska, ömhet och smärta som följer med sorgen.